Om Epilepsi

Allmänt om epilepsi.

Vad är epilepsi?
Ett epileptiskt anfall är en plötslig, kraftig och kortvarig ökning av impulserna mellan hjärnans nervceller.
Epilepsi är en benägenhet att få upprepade, oprovocerade epileptiska anfall.
Hur anfallet yttrar sig beror på var den avvikande impulsaktiviteten startar och hur den sprids i hjärnan. Anfallet kan visa sig som krampryckningar, korta perioder av oklart medvetande eller förlorad rörelsekontroll.
En del personer med epilepsi har enbart en typ av anfall. Andra kan uppleva olika typer av anfall vid olika tillfällen. Trots dessa skillnader har alla anfall samma mekanism - en plötslig förändring och förstärkning av hjärnans nervimpulser.

Vad framkallar ett anfall?
Vad som framkallar ett epileptiskt anfall varierar från person till person. Hos en del finns det inga uppenbara förklaringar till att anfallet uppstod vid ett visst tillfälle. Andra lär sig efter hand känna igen situationer som utlöser anfall.
Ofta utlöses ett oväntat anfall av att man inte har tagit sin anfallsförebyggande medicin.

Anfall kan framkallas av:

• att man har glömt att ta sin medicin
• sömnbrist
• uttalad trötthet
• fysisk och psykisk stress
• feber
• olämpliga läkemedel
• för snabb ändring eller avslutning av medicinering
• menstruation eller ägglossning
• alkohol
• låg blodsockerhalt
• hårdbantning
• kraftiga ljuseffekter (till exempel blinkande ljus på diskotek, blänkande solljus, solarium, TV, dataskärm); tendens att få anfall av ljuseffekter upptäcks ofta vid EEG-undersökning och förekommer mest vid vissa epilepsiformer.

Epilepsi förekommer i alla åldrar. Risken att få epilepsi är störst under det första levnadsåret och efter 65 års ålder.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns det i världen mer än 40 miljoner människor som har epilepsi. I Sverige är antalet cirka 60.000. Varje år insjuknar cirka 3.600 personer - ungefär 1.000 barn och 2.600 vuxna.
Det innebär att 6 av 10.000 barn och 4 av 10.000 vuxna årligen får epilepsi.

Vad orsakar epilepsi?
Epilepsi kan orsakas av många olika funktionsstörningar eller sjukdomar i hjärnan, men hos många personer kan någon säker orsak inte fastställas trots olika utredningar.
Några vanliga orsaker till epilepsi är:

• skada i hjärnan under fosterstadiet eller i samband med födseln, till exempel syrebrist
• infektion som skadar hjärnan
• skallskada
• störning i blodcirkulationen till hjärnan (hjärninfarkt, hjärnblödning)
• näringsbrist eller sjukdom som innebär störning i hjärnans ämnesomsättning
• hjärntumör
• ärftlig sjukdom som påverkar hjärnan

Vi kan alla få epilepsi, det är inte något man nödvändigtvis är född med.

Källa: "Frågor & och svar om epilepsi" av Birthe Borre (Utgivare: Glaxo Smith Kline)

Att leva med epilepsi.

Känslor kring epilepsi.
Det finns många områden i livet där epilepsi kan orsaka känslomässiga problem och frågor.
Om man nyligen har utvecklat epilepsi, kan man oroa sig över hur ens framtid kommer att påverkas. Kanske påverkas den inte alls. Kanske måste man ändra vissa vanor.
Att anpassa sig till epilepsi kan vara svårt. Det är naturligt att känna oro, rädsla och ilska och att ha svårt att acceptera diagnosen epilepsi. Man kanske till och med förnekar den. Sådana starka känslor kan vara en del av ett liv med epilepsi.
Omgivningen kan ha svårt att förstå vad epilepsi är till skillnad från många synliga funktions- och rörelsenedsättningar. Många blir rädda och oroliga när de ser någon få ett epileptiskt anfall och intar därför en negativ attityd.
Med dagens vetenskapliga kunskap borde det inte vara så att personer med epilepsi ständigt utsätts för diskriminering.
Tyvärr har allmänheten inte denna kunskap. Dessutom medverkar många med epilepsi själva till att hålla gamla fördomar vid liv genom att utgå från att omgivningen reagerar negativt.
En öppnare attityd till epilepsi skulle i hög grad förbättra situationen för alla.

Vad kan man göra när någon i ens närhet får ett epilepsianfall?
Under anfallet bör man hålla sig själv lugn och försöka lugna andra i omgivningen, om det behövs.
Finns det vassa, hårda eller varma föremål i närheten som kan skada personen som har anfallet ska man flytta undan dessa.
Om underlaget kan vålla skada kan man lägga något mjukt och platt under huvudet. Likaså kan man lossa på klädesplagg som sitter runt halsen.

Stoppa inte in något i personens mun och försök inte öppna munnen.

Det är inte sant att man kan svälja tungan under ett anfall. Håll inte fast personen. Gör inte konstgjord andning.

Efter anfallet.
Om personen är medvetslös efter anfallet, så försök att få personen i framstupa sidoläge genom att rulla försiktigt.
Låt personen vila om det behövs, och stanna kvar tills han/hon återfår medvetandet. Uppträd vänligt och lugnt. Personen kan behöva hjälp med att ta sig hem.
Är det barn som har haft ett anfall ska du försöka få kan kontakt med barnets föräldrar.
Om själva anfallet varar längre än fem minuter eller att nytt anfall återkommer snabbt efter det första ska du ringa efter ambulans.
Likaså om det inte går att väcka personen sedan kramperna har avstannat, eller om personen är skadad eller gravid.

Om det är ett anfall som består av rörelser eller skakningar som är begränsade till någon del av kroppen, stirrande blick, omtöckning eller omedvetna rörelser - då är det viktigt att komma ihåg följande:

• Stanna hos personen
• Försök att lugna andra
• Iakttag det som händer
• Tala lugnt
• Led varligt undan personen från t ex branta trappor, en trafikled, en bro eller om det är inomhus kan det vara en spis, hett vatten m. m.

Under denna typ av anfall har de som drabbas ofta kvar ett visst instinktivt handlande, och om man i välmening försöker hålla fast dem, ökar deras oro och de kämpar för att komma loss.
Stanna hos personen tills fullt medvetande har återvänt och erbjud hjälp med hemtransport.

Många av dem som har epilepsi bär ett halssmycke eller en brosch på sig.
Det är ett ljus, är runt och har färgen vitt/blått.

Böcker/foldrar finns att tillgå om intresse finns att få veta mer om epilepsi.

"Frågor & svar om epilepsi" skriven av epilepsisjuksköterskan Birthe Borre.
Utgivare: Glaxo Smith Kline

"Epilepsi hos skolbarn"
Utgivare: Glaxo Smith Kline

"Psykosociala konsekvenser av epilepsi hos barn" skriven av Lene Sahlholdt.
Utgivare: Glaxo Smith Kline

"Ung och fri" information om epilepsi.
Broschyren kan beställas genom Pfizer AB

Det går bra att höra av sig till Epilepsiföreningen i Gävleborgs län om du vill beställa eller ha hjälp att beställa någon av ovanstående böcker/foldrar.
Då får du också reda på priset på boken eller om den är gratis.

Tillhör du Gävleborgs län sänder du ditt namn och adress med e-post - eller ringer/skriver brev- om du är intresserad av att få "den lilla foldern med praktiska råd".